Hetta och prisregn i Aten – IFLA WLIC 2019

Text: Anna-Maria Malm

Årets IFLA WLIC-konferens gick av stapeln i slutet av augusti i ett hett och soligt Aten. Över 3600 biblioteksproffs från över 140 olika länder samlades i det stora och moderna konferenscentret Megaron för att delta i konferensen. Finland var välrepresenterat med ca 50 deltagare.

Nordic Caucus, konferensöppning och utställningar

Konferensen började för min del med lördagens möte för nordbor –Nordic Caucus. I år var det Finlands tur att stå värd för mötet. Våra nordiska kolleger fick höra bl.a. om vårt nyöppnade centrumbibliotek Ode och om Finlands biblioteksförenings enkät till bibliotekspersonalen. I enkäten framkom att den typiska biblioteksanställda är en högutbildad, medelålders, finskspråkig kvinna. Av dem som svarat på enkäten var 90 %  entusiastiska över sitt arbete, men 72% var oroade över bibliotekens framtid. 

Själva konferensen, som i år hade temat “Libraries: dialogue for change” öppnades officiellt följande dag. Under öppningssessionen fick vi höra tal av bl.a. IFLA:s ordförande Gloria Perez-Salmeron och  njuta av en fin performans med element från den grekiska kulturen och av grekiska folkdanser.  

Under dagen öppnades också utställningsområdet där olika företag hade möjlighet att demonstrera sina produkter. Med fanns utställare som förevisade allt från bokplast till olika typer av skannrar och e-bokstjänster. Också olika biblioteksorganisationer och bibliotek, som t.ex. nationalbiblioteken i Indonesien och Ryssland hade egna utställningsstånd.

På årets konferens kunde man tävla om en gratisbiljett till nästa års konferens genom att samla stämplar vid utställningsstånden, vilket var ett fiffigt sätt att få konferensdeltagarna att komma i kontakt med utställarna.

Sessioner om gröna bibliotek, digitala tjänster för barn och mångkulturalism

Konferensprogrammet var, som det brukar vara på IFLA:s konferenser, fullspäckat med parallella sessioner av  vilka man hade möjlighet att delta i endast en liten del. En del av sessiorna livestreamades och kan ses på adressen https://2019.ifla.org/live-streaming/

Konferensdeltagarna fick tillgång till en app i vilken man behändigt kunde kolla programmet. Jag planerade noggrant i förväg vilka sessioner jag ville delta i, vilket var bra, men det blev en hel del ändringar i programmet i alla fall: ibland bytte jag session eftersom presentationerna inte var  på engelska (i programmet framkom det inte på vilka språk presentationerna hölls) eller så följde jag med någon kollega till en annan session än den jag hade tänkt delta i. 

Jag deltog bl.a. i en session som handlade om  EU:s upphovsrättslagstiftning och lobbande för bibliotek i  EU, en session om statistik och visualisering och en session om ett projekt för att få internetuppkoppling till den grekiska landsbygden. Jag hann också med att lyssna på några presentationer i en session som hette Lightning talks och bestod av ett stort antal bara några få minuter långa presentationer.

De tre intressantaste sessionerna jag deltog i handlade om bibliotek och hållbar utveckling, mångkulturalism, och digitala möjligheter och utmaningar i biblioteksservice för barn och ungdomar.

Den första av de här sessionerna: “Let’s Change Now: Library Driving Sustainability” drogs av Harri Sahavirta från Vallgårds bibliotek i Helsingfors. Harri Sahavirta hade också en egen presentation där han reflekterade över kriterierna för ett grönt bibliotek. Gröna byggnader och gröna kontorsrutiner är en viktig del av gröna bibliotek. Men bibliotekarierna bygger inte biblioteken, utan sköter dem. Byggnaderna är mer ett arbete för politiker, arkitekter och ingenjörer. Vi kan inte bygga om alla biblioteksbyggnader till att möta kriterierna för gröna byggnader, men vi kan handla i de byggnader vi har. Vi kan ha gröna samlingar och erbjuda öppen tillgång till tillförlitlig och uppdaterad miljöinformation. Vi kan dela utrymmen och föremål: biblioteket kan erbjuda ett gemensamt vardagsrum och arbetsrum, ICT-apparater och utlåning av föremål. Vi kan ha miljöutställningar och -evenemang, samt erbjuda mentorskap för t.ex. barn och beslutsfattare om miljöfrågor. Under sessionen presenterades också exempel på bibliotek runt om i världen som vunnit IFLA:s pris för gröna bibliotek.

Under sessionen ”Multiculturalism in Libraries Now 2016-2022 – Library Services to Multicultural Populations” berättade Marit Vestlie från Nationalbiblioteket i Oslo om Världens bibliotek . Världens bibliotek är en nordisk plattform som erbjuder digitalt material för språkliga minoriteter. Världens bibliotek innehåller e-böcker, så väl barnlitteratur, som skön- och facklitteratur för vuxna. Biblioteket innehåller också e-ljudböcker. E-böcker finns på arabiska, tigrinska, persiska, somaliska, turkiska och bosniska/kroatiska/serbiska. Tills vidare är det bara Sverige, Norge och Danmark som är med, men nästa steg är att få med Finland och Island och man vill också utöka antalet språk i tjänsten.

Under sessionen fick vi också höra om e-inlärningsplattformen LIB(e)RO vars syfte är att hjälpa minderåriga och unga vuxna flyktingar i Europa att lära sig det nya språket och komma in i de nya sociala och kulturella sammanhangen. Plattformen består dels av en del med läromedel för unga flyktingar och dels en del till stöd för bibliotekarier att utveckla socialt inklusiva läroutrymmen i sina bibliotek.

Sessionens sista presentation handlade om det mobila ECHO-biblioteket för flyktingar i Grekland. Biblioteket finns inrymt i en paketbil med böcker på t.ex. farsi, arabiska och turkiska, samt engelska och grekiska språkkurser. Bilen kör till flyktingläger och community centers i och omkring Aten. Det är inte bara samlingen som är viktig, utan också den mänskliga kontakten. När paketbilen kommer fram till sin destination välkomnar man vuxna och unga in i bilen där det förutom böckerna finns WiFi, bekväma stolar och resurser för språkinlärning. Utanför bilen sätter man upp bord och stolar och mattor att sitta på. Verksamheten som har pågått sedan 2016 sköts till största delen på frivillig basis med små resurser, men med desto större entusiasm.

Sessionen “Digital Opportunities and Challenges for Library Services to Children and Youthhandlade om olika aspekter på att använda digitala verktyg i bibliotekstjänster för barn och unga.Under sessionen fick vi höra om hur man i Berlin kombinerar kodning för barn med att främja läsandet och om biblioteksservice för unga via mobila apparater i ett ryskt bibliotek. Biblioteket har t.ex. gjort ett elektroniskt bibliotekskort, som kan användas som ett normalt lånekort och som dessutom visar aktuella evenemang på biblioteket. Biblioteket ordnar också utställningar med AR (Artificial Reality) och live streaming för unga biblioteksanvändare.

Salomon Hellman från Stockholms stadsbibliotek berättade om e-bokappen Bibblix för barn.  Barn använder inte traditionella bibliotekskataloger för att få boktips. Därför beslöt biblioteken i Stockholm, Malmö och Katrineholm att tillsammans göra en applikation med e-böcker riktad till 6-12 åringar. Böckerna i tjänsten kan läsas direkt på en surfplatta eller mobiltelefon. Kategorier och symboler i applikationen har valts tillsammans med barn. Man gör också listor kring vissa ämnen som t.ex. ”Börja skolan”. Biblioteken skriver boktipsen i samma stil som själva boken är skriven i. Biblioteken ser också till att nya böcker kommer in i tjänsten. Inom kort kommer fler kommuner i Sverige att kunna ansluta sig till Bibblix, över 100 bibliotek har visat intresse för att ansluta sig. Det är inte heller omöjligt att bibliotek i Finland kunde komma med i framtiden

Sessionens sista presentation handlade om de norska bibliotekens digitala läskampanj Sommarles för barn i klasser 1 -7.  Svaga läsare förlorar mera av sin läsförmåga under sommarlovet än starka läsare. Därför vill man med kampanjen få så många barn som möjligt att läsa under sommarlovet. I kampanjen har man använt sig av element från dataspel. Det är viktigt att varje barn som deltar får positiv respons. Sommarles har blivit populärt och nästan lika många pojkar som flickor deltar. Det har visat sig att de barn som deltar i kampanjen upprätthåller sin läsförmåga under sommaren. Socioekonomisk status hade inte heller betydelse eftersom böckerna kunde lånas på biblioteken, som är tillgängliga för alla. Den gemensamma kampanjen har också förenat biblioteken.  Målet är att i första hand få med alla kommuner i Norge, men man välkomnar också till samarbete med andra nordiska länder.

Poster sessionerna: allt från VR till böcker för barn på kinesiska landsbygden

Under IFLA-konferensen finns det möjlighet för bibliotek att ställa ut egna planscher om t.ex. någon tjänst eller evenemang. Under konferensen ordnades två postersessioner där de som hade gjort planscherna fick presentera dem. Under postersessionerna har man ett fint tillfälle att prata med biblioteksanställda runt om i världen. 

I år handlade många av planscherna om miljöprojekt och gröna bibliotek, som t.ex. ett projekt i Indien om ett bibliotek som drivs med solpaneler och ett bibliotek som har trädplanteringsverksamhet för att rädda den uttorkade Aralsjön. Det fanns också posters om t.ex. flera olika Makerspace, samarbete mellan bibliotek och den privata sektorn i Malaysia och om olika läsfrämjande projekt, såsom ett projekt där man för ut böcker till landsbygden i Kina. I Hongkong har man liksom i Finland problem med att få pojkar att läsa och där försöker man få dem att läsa med hjälp av dataspel.  På Taiwan hade man en liknande Fråga bibliotekarien tjänst som vi har här. Finland var representerat vid postersessionerna med t.ex. Vandas och Uleåborgs stadsbiblioteks gemensamma poster om VR-projekt och Uleåborgs stadsbiblioteks bokmetro.

Det märktes att det finländska biblioteksväsendet är välkänt, människorna jag pratade blev intresserade då de hörde att jag var från Finland och flera hade också deltagit i IFLA-konferensen i Helsingfors. 

Seger för Ode, Cultural event och Akropolis

På tisdagen, under konferensens tredje dag deltog jag, liksom de flesta andra finländare i utdelningen av priset Public Library Award. Priset vanns ju som känt av vårt centrumbibliotek Ode. Innan priset utlystes presenterades Ode och de andra biblioteken som var med i finalen: Green Square Library and Plaza i Australien, Bibliotheek LocHal i Nederländerna  och Tūranga – Christchurch Central Library  i Nya Zeeland.

Förutom att Ode blev valt till årets bibliotek uppmärksammades Finland under konferensen också med pris till stadsbiblioteken i Esbo och Vanda och den tidigare överbibliotekarien vid Nationalbiblioteket doktor Kai Ekholm fick en förtjänstmedalj för sitt arbete med att främja yttrandefriheten och människors rätt till sitt kulturarv. Esbo stadsbibliotek tilldelades priset Metropolitan Libraries Short Film Award för videon ”100 Reasons why these Finnish Libraries are the Best in the World” och Vanda stadsbibliotek fick andra pris i tävlingen IFLA PressReader International Marketing Award för sin marknadsföring av appen Taskukirjasto (Pocketbibban).

Efter att Ode hade valts till årets bibliotek träffades ett 30-tal finländare för att fira segern. Finlands biblioteksförening bjöd oss på ett vinglas på en liten, trevlig uteterass, ett stenkast från kulturcentret Stavros Niarchos Foundation Cultural Center, dit vi fortsatt för att delta i IFLA:s Cultural event för konferensdeltagarna. Kulturcentret som ligger en bit utanför Atens centrum är definitivt värt ett besök. Den stora och fina byggnaden som stod färdig år 2016 innefattar Greklands nationalbibliotek och nationalopera. Vi hade möjlighet att både gå in i biblioteket och operan och promenera på byggnadens tak som förvandlades till en park!  Själva kulturevenemanget hölls utanför byggnaden. Vi blev bjudna på utsökt grekisk mat och sedan vankades det mera grekiska folkdanser och musik.

Så mycket av Aten hann jag annars inte se, eftersom konferensen var fullspäckad med program. Men mitt hotell var lämpligt nog beläget i Atens gamla centrum, så på kvällarna kunde jag njuta av värmen och vandra omkring på de med souvenirförsäljare och turister fyllda gatorna i närheten av hotellet. Akropolis hade jag tillfälle att besöka innan lördagens nordiska träff och en kväll hade jag också tid med ett snabbt besök i det vackra och relativt nya, men rätt så traditionella Akropolismuséet Jag hann också med att se vaktparaden vid parlamentet, äta gyros och tillsammans med ett par kollegor ta en kvällsdrink på hotellets takterrass med utsikt över det fint upplysta Akropolis.

Barnbiblioteksträff 25.9.2019 i Tammerfors ”Beroendeframkallande dag”

Text: Catharina Latvala, Borgå stadsbibliotek

Tidig väckning, grått och regnigt.
Vad får nästan sextio personer att en ruggig septembermorgon ta sig till Tammerfors från både när och fjärran?

Den första svenska träffen någonsin för barnbibliotekspersonal från hela Svenskfinland förstås.
Väl framme bjuds det på kaffe och läckra ostsmörgåsar. Det vankas också ett härligt vimmel, många glada återseenden, glada skratt och varma kramar.

Foto: Anneli Haapaharju

Efter att alla bänkat sig i Pihlaja-salen i Metsobiblioteket hälsade Susanne Ahlroth från RFV deltagarna välkomna till den första gemensamma träffen för hela Svenskfinland och presenterade sig själv och Catharina Latvala och Anneli Haapaharju, som alla representerade arrangören, dvs. ÅKE. Och vem är då ÅKE? ÅKE är den svenska samarbetsgruppen för utvecklingsuppdrag och i gruppen ingår representanter från RFV:s svenska enhet för bildningsväsendet, från Borgå, Helsingfors, Vasa och Åbo stadsbibliotek samt från biblioteken.fi.

Temat för dagen var Vägar till litteraturen – om läsfrämjande kampanjer och projekt.

Belinda Kardén från Utbildningsstyrelsen inledde med att berätta om Läsrörelsen och Lyft språket! Läsrörelsen uppgift är att koordinera, att skapa nätverk och att delta i projekt. Belinda berättade om program som elever gjort till bokmässa, kolla in dem om ni besöker mässan. Hittas under rubriken Prata bok. Belinda påminde också om att höstlovet är LÄSLOV!

Foto: Susanne Ahlroth

Läsambassadörerna Henrika Andersson och Amanda Audas-Kass presenterade sig själva och sitt arbete. Henrika skissade en biblioteksmeny där man kan få dikter som förrätt, Knausgård som huvudrätt och Isols bilder som efterrätt. Det ni!
Amanda vågade inför den månghövdade publiken erkänna att hon i en flytt slarvat bort en hög biblioteksböcker.

Du är förlåten, Amanda. Speciellt som du talade så fint om biblioteken, om hur man kan vara en alldeles utmärkt bibliotekskund helt oberoende av sin plånboks tjocklek.

Foto: Susanne Ahlroth

Följande i tur var Mervi Heikkilä från Seinäjoki stadsbibliotek, som inledde med att beklaga sin dåliga svenska. Onödigt, Mervi, det gick hur bra som helst! Heja! Seinäjoki stadsbibliotek har fr.o.m. 1.1.2020 den riksomfattande specialuppgiften som gäller bibliotekstjänster som främjar barns och ungas läsande. Seinäjoki har redan börjat förbereda sig inför uppgiften genom att fråga biblioteken vad de önskar sig av specialuppdraget.

Sedan var det dags för förlagen, Förlaget M och Schildts & Söderströms, som presenterade nya böcker. Förlagen fick positiv respons för sin barnboksutgivning, det finns nu många fina finlandssvenska böcker för barn och unga. Det som saknas är faktaböcker, det finns barn som varken vill läsa skönlitteratur eller googla. Det lönar sig att kolla in förlagens hemsidor, där finns handledningar till en del böcker och mera är på kommande.

Före lunch fick vi ännu lyssna till Maija Kurjenluoma som presenterade tjänsten Lukulumo/Polyglutt. Tjänsten ger tillgång till ett stort utbud av bilderböcker inlästa på flera olika språk och man kan testa den 30 dagar kostnadsfritt. Bibbor kan använda tjänsten i dagisverksamheten, t.ex. under sagostunder. Maija fick många frågor om tjänsten, som redan används av en del bibbor medan andra ännu funderar. Det lönar sig säkert att utnyttja erbjudandet om gratis testning!

Ännu en Maja före lunchen! Maja Ottelin från Sydkustens landskapsförbund berättade om Sydkustens bokpaket till dagisar. Paketet innehåller sju nya barnböcker och ett inspirationsmaterial för läsning i daghemmen. 200 daghem har fått bokpaket. Inspirationsmaterialet finns tillgängligt för alla, böckerna kan man låna på bibban om man inte fått paketet. Maja funderade också lite kring de ansökningar som kom från daghemmen. Vissa uppgav att de kommer att läsa böckerna vid vilan, andra hade planer på att göra drama och annat skoj med böckerna. Vilka av dessa månne har störst behov av bokpaket & inspiration??

LUNCH. Supergod indisk mat. Hoppas alla åt lika gott!

Inför en mätt och belåten publik inledde Melina Aremaa och Riina Kantola med att presentera Läsrörelse i familjerna, som är ett gemensamt projekt för Lojo, Högfors och Borgå. Projektet har precis kommit i gång och har som mål att nå familjer med barn under skolåldern, speciellt familjer som inte är biblioteksanvändare. Nyckelord är samarbete mellan olika aktörer och bestående verksamhetsmodeller.

Cilla Eriksson berättade om ett liknande projekt i Helsingfors, rådgivningsprojektet Läs för mig!, där man samarbetar med bl.a. rådgivningar, logopeder och ordkonstledare. Målet är att främja högläsningen i familjerna och uppmuntra till biblioteksbesök.
Mycket på gång i småbarnsvärlden, men det ska förvisso börjas i tid. Eller som Förlagets Sara Enholm Hielm sa: Ingen eller väldigt få blir läsare i tjugoårsåldern…

Sen en relativt långväga inspiratör, Lena Sågfors från Kronoby. Lena berättade om Läspulsen, som utarbetats vid Vasa stadsbibliotek. Man har skapat konkreta produkter, färdiga att användas. Vilken lycka för oss alla, som kämpar med tids- och resursbrist och ibland (sällan, men dock) lider brist på idéer! Och vilken härlig kommentar av elev, som blivit utsatt för Läspulsen: ”Ärsyttävää, sä herätit mun lukutoukan!”
Alla Library Lovers, upp till kamp för att väcka mängder av bokmalar!

Foto: Susanne Ahlroth

Lena fortsatte med att tillsammans med Cilla berätta om Lukuklaani. Lena och Cilla har tillsammans sammanställt ett bokpaket för åk 7-9 och till paketet finns också en fantastisk handbok för undervisningen. Ingenting hindrar att också vi på biblioteken stjäl idéer och inspiration ur handboken.

Tobias Larsson fungerar som Läsinspiratör Junior inom Helmet, vilket härligt jobb! Barn och unga kan få hjälp av Tobias med att komma igång med läsning eller att komma vidare om det känns som att man kört fast. Den unga läsaren kan välja mellan att få en boktipslista, en bokpåse eller ett personligt bokprat med Tobias.

I Åbo har man ordnat babyvecka sedan år 2009 – en vecka med kultur- och läsinspiration för de riktigt små. Anna Edgren berättade om olika saker man ordnat under babyveckan genom åren och om de speciella utmaningar program för bebisar kan föra med sig, t.ex. barnvagnsparkering 😊

Leena Pylkkö från Åbo har studerat Babykognition och vi fick höra intressanta forskningsresultat. Det har i olika studier visat sig att den vuxnas uppmärksamhet förlänger barnets uppmärksamhet, att barnet fokuserar en längre tid tillsammans med en vuxen. Barn och vuxna tillsammans är alltså det som gäller!

Fantastiskt hur mycket läsfrämjande vi gör! Och hur villiga alla är att dela med sig!

KAFFEPAUS. Med bullar, tack Jan! (någon hade föreslagit frukt, då sa Jan med kraft: Det ska vara bulle!)

Men.
Det behövs också annat än motivation, idéer och glatt humör.
Pengar.

Vi fick efter kaffet ta del av tre presentationer av understöd man kan ansöka om för olika projekt. Sanne Ahlroth redogjorde för de statsunderstöd för bibliotek man kan ansöka om och viktiga saker att beakta i samband med dessa understöd.

Viveka Åberg från SFV presenterade de understöd man kan få och poängterade att de har löpande ansökningstid. Och så har de ett alldeles fantastiskt ställe, Lillholmen, där en bibliotekarie hyresfritt kan vistas 16.7-15.9.

Anna Wilhelmsson från Svenska Kulturfonden redogjorde för de understöd man kan få från fonden. Kultur på bibban och understöd för fortbildning har fri ansökningstid under hela året, ansökningstiden för projekt är november. Kultur på bibban ska verkligen helt konkret ske i biblioteket, tanken är att locka mänskor till bibban. Just så vill vi ha det!

Efter en programspäckad dag var det ännu dags för den obligatoriska workshopen. Anne Suvanto från Borgå AKE delade ut lappar där vi i grupper fick skriva våra hälsningar till alla aktörer som haft presentationer. Tack Anne, för en kort och koncis workshop, mera skulle vi inte ha mäktat!

En kommentar i utvärderingen av dagen: ”Två dagar nästa gång? Inspirerande (och nästan beroendeframkallande) dag. Fantastiskt jobbat och stort tack till alla arrangörer och presenterare!”

Vi ses på nästa träff!

Presentationerna och hälsningarna från workshoppen har lagts upp i Regionförvaltningsverkets Materialbank

Läsinspirationsturné i Svenskfinland

Svenska samarbetsgruppen för utvecklingsuppdrag ordnade under hösten 2018 fortbildningsdagen ”Förmedla mera! Inspirationsturné med fokus på vuxnas läsande” på tre orter i Svenskfinland: Vasa, Helsingfors och Åbo. Programmet var till största delen det samma på de olika orterna, men en del presentationer hölls bara på en av orterna. Under dagarna presenterades program som olika bibliotek runt om i Svenskfinland ordnat för att inspirera vuxna (och tonåringar) till läsning.

Lätt, roligt och billigt

Gemensamt för de flesta av programmen som presenterades var att de har varit lätta, roliga och billiga att genomföra.  En del av programmen krävde ändå mycket planering. På flera bibliotek hade man också samarbetat med andra aktörer och tagit med målgruppen i planeringen. Många presentatörer poängterade att marknadsföringen är mycket viktig och att man inte bara ska utgå ifrån det som intresserar en själv. Det lönar sig också att göra tröskeln låg för deltagarna att delta och att bjuda på något, t.ex. kaffe och bulla.

Berörande dikter och livsöden

Patricia Bäckvik-Manngård från Närpes stadsbibliotek berättade om ett samarbete mellan biblioteket och gymnasiet i Närpes kring terapeutiskt skrivande. Patricia hade besökt skolan och hållit två lektioner för gymnasie-ettorna. Under den första lektionen hade hon med sig böcker som eleverna skulle få inspireras av, t.ex. ”Djur som ingen sett utom vi” av Linda Bondestam och Ulf Stark. Patricia berättade för eleverna om genrer inom poesin, skrivande som spegel, skrivande som språk och om att skrivandet kan ha en läkande kraft.

Under den andra lektionen fick eleverna sitta i ett ganska mörkt rum, med levande ljus och meditativ musik. Om de ville fick de skriva egna dikter, antingen inspirerade av böckerna de fått bekanta sig med eller utgående från sig själva. De som inte ville skriva, behövde inte göra det, utan kunde istället teckna eller bara sitta. De allra flesta valde ändå att skriva. Intressant var att de flesta pojkarna valde att skriva djupare dikter utgående från sig själva medan flickorna oftast utgick från böckerna. Eleverna skrev dikterna för sig själva, de lästes inte upp i klassen. De som ville fick ändå skicka dikterna till Patricia. Patricia läste upp tre mycket fina och berörande dikter: en dikt till en död pappa, en dikt som handlade om glädje över våren och livet och en dikt som handlade om känslor som måste gömmas tills man dör.

Keth Strömdahl från Askola bibliotek berättade om berättelsekaraoke och Storytelling i Askola kommunbibliotek. Berättelsekaraoke var ett projekt i samband med Finlands 100-årsjubileum, som ordnades på olika orter i Östra Nyland. Temat var de olika årtiondena under Finlands självständighet.  Under evenemangen delade deltagarna med sig av sina egna berättelser. Det här var en vidareutveckling av de  storytellingcirklar man haft i Askola bibliotek ända sedan 2012. Idén är att man träffas och berättar om sina minnen för varandra. Tröskeln att komma med är låg och man behöver inte anmäla sig på förhand. Vanligtvis deltar 15-20 personer (som inte alltid är de samma) som träffas var tredje torsdag.  De flesta som kommer är seniorer.

För några år sen hade man i Askola ett seminarium om händelserna i Östra Nyland år 1918 utgående från en ung kvinnas, Olga-Maria Helenius, historia. Släkten hade helt förtigit henne, men hennes brors dotterdotter hade nu fått reda på att hon gått med i det röda kvinnogardet i Mäntsälä som 18-åring i april 1918 och inte långt efter det blivit arkebuserad i Lahtis. I biblioteket har man också haft utställningen ”Matka lapsuuteen”.  För utställningen fotograferades människor födda under olika årtionden och de intervjuades om sin barndom,  för att få en bild över hur barndomen sett ut under olika årtionden.

Känslor i stunden

Karoline Berg från Helsingfors stadsbibliotek berättade om en Minnesvänlig ordverkstad för personer med minnessjukdomar. Meningen är att deltagarna arbetar med hur det känns just idag, genom att t.ex. läsa nya dikter, diskutera och skriva texter om saker som händer just nu. Biblioteket samarbetar med Helsingfors Alzheimerförening och ordverkstäderna hålls i föreningens utrymmen. Ordverkstäderna genomförs av ett arbetspar: en utomstående biblioterapiledare och en specialbiblioteksfunktionär med stor erfarenhet av arbete med personer med minnessjukdomar.  Planeringen av ordverkstäderna gjordes tillsammans med en grupp minnessjuka, som bl.a. fick bestämma tidpunkten för ordverkstäderna.

Karoline Berg. Foto: Susanne Ahlroth

Karoline Berg. Foto: Susanne Ahlroth

Locka med popcorn!

Johanna Häggblom från Nykarleby stadsbibliotek berättade om bibliotekets filmklubb för tonåringar. På biblioteket hade man funderat på hur man skulle kunna aktivera de tonåringar som besökte biblioteket på eftermiddagarna. Efter en studieresa till Sellobiblioteket i Esbo fick de idén att ordna en filmklubb och  ansökte och fick projektmedel från Regionförvaltningsverket. Biblioteket skaffade en bildskärm och en filmlicens för 460 euro från Viihdepalvelu. De filmer som man har avtal om med Viihdepalvelu får visas t.ex. via Netflix, oberoende om de ägs av bibliotek eller privat, men man får inte göra offentlig reklam för att filmen visas. Först samarbetade biblioteket med Arbis och erbjöd filmklubben som kurs, men ingen anmälde sig. Istället bestämde sig biblioteket för att ordna filmklubben i egen regi och besökte skolan. Där gjorde  man reklam med Starwars-tema på morgonsamlingen. Eleverna fick fylla i ett frågeformulär där de tillfrågades bl.a. om de ville vara med, vilken dag som passade och hurudana filmer de vill se. Dessutom informerades föräldrarna via Wilma. När det var dags för den första träffen dök ingen av de sex ungdomar som anmält intresse upp, men Johanna gav inte upp utan lockade med hjälp av popcorn hela tio ungdomar som befann sig på biblioteket att titta på filmen. Trots ett oturligt strömavbrott och problem med ljudet orkade alla ungdomar se hela filmen till slut och tre av pojkarna som varit med på den första träffen dök också upp på följande träff. På den träffen visades filmen Coraline och Johanna läste också upp stycken ur boken.

Filmklubbenreklam

Bild: Nykarleby stadsbibliotek

 Locka med kaffe! Litteraturfrukostar och novellkaféer

Mikaela Wickström på Nordisk kulturkontakt ordnar litteraturfrukostar, där idén är att bokprata för vuxna kring de böcker som nominerats för Nordiska rådets litteraturpris. Två frukostar ordnas på våren och tre på hösten på lördagsförmiddagar. Under varje träff behandlas de nominerade böckerna från ett nordiskt land: två vuxenböcker och två barn- eller ungdomsböcker.

Träffarna är en timme långa och tvåspråkiga om det kommer finskspråkiga deltagare.  Biblioteket bjuder på croissanter och kaffe.  Ingen anmälan behövs och det är en låg tröskel att delta, man behöver inte ha läst böckerna. Deltagarantalet har varit mellan 8 och 20. Varje träff kräver en hel del arbetstid, ca 20 timmar för att läsa böckerna, göra research och marknadsföra frukosten.

Mikaela Wickström berättar om litteraturfrukostar. Foto: Malin Barkelind

Mikaela Wickström berättar om litteraturfrukostar. Foto: Malin Barkelind

Susanna Söderholm berättade i Helsingfors och Anna Söderström berättade i Vasa om novellkaféerna som ordnas i Helsingfors stadsbibliotek. Novellkaféer ordnas både på svenska och finska. De svenskspråkiga novellkaféerna ordnas på tre bibliotek i Helsingfors, 3-4 gånger per termin på varje bibliotek. Idén var från början att kombinera högläsning med handarbete och det fanns garn och stickor till förfogande. I de svenska novellkaféerna har garnet och stickorna nu lämnats bort, men många lyssnare arbetar ändå med sina egna handarbeten. På träffarna bjuds det också på kaffe, te och en bullalängd eller dyl. Träffarna är ca 1,5 timme långa, men ofta kan de dra ut på tiden då deltagarna vill diskutera texterna och ibland också annat. På varje träff är det två läsare. Läsarna är antingen biblioteksanställda eller volontärer, som ställer upp utan annan ersättning än kaffe och bulla.

Texterna som man har läst har inte bara varit noveller, utan också t.ex. utdrag ur romaner, kåserier, sagor, bilderböcker, dikter och skådespel. Egentligen kan man läsa nästan vad som helst, men det är mycket viktigt att man provläser texterna högt i förväg för att se att innehållet och längden passar och att texten sitter rätt i mun och känns naturlig att läsa. För det mesta har man inte haft något speciellt tema, men t.ex. på våren hade biblioteken en träff med temat Zacharias Topelius. Novellkaféerna marknadsförs i pressen, radio, Facebook, via lokala föreningar och personliga inbjudningar.

För deltagarna är novellkaféerna kravlösa, man kan bara komma och lyssna och behöver inte prata om man inte vill. Ingen förhandsanmälan behövs. Normalt har det kommit 5-10 deltagare, som inte alltid är de samma. Deltagarna har tyckt om att få komma och lyssna, samtala och få tips om författare de inte hört om.

Öppet rum för Poesi

Johan Lindberg berättade om verksamheten vid Arbis bibliotek i Helsingfors. Biblioteket ordnar utställningar och mindre evenemang. Under hösten har biblioteket ordnat poesikvällar med titeln ”Öppet rum för poesi”, där man under ca 1,5 timme kan läsa sina favoritdikter för de andra, lyssna till dikter och bli bjuden på te och kex. De flesta som kommer är hängivna läsare, men det har också någon gång kommit sådana som inte läst så mycket dikter. Teman har varit t.ex. Bo Carpelan och Tua Forsström.

Anna Edgren. Foto: Susanne Ahlroth

Anna Edgren. Foto: Susanne Ahlroth

Ivriga läsvolontärer

Anna Edgren berättade om högläsning för vuxna i Åbo stadsbibliotek. I Åbo har man en gång i veckan haft högläsning för vuxna i bibliotekets rotunda som är ett öppet utrymme där man lätt kan komma och gå. Den som läst har antingen hört till bibliotekspersonalen eller varit en läsvolontär, som kommit utan ersättning. Det har varit väldigt många som har velat komma och läsa, mest män. Läsvolontärerna har en gemensam Facebook-grupp och träffas en gång per termin. Bokvalet är i princip fritt, men man ber läsarna att meddela valet i förväg, för att kunna marknadsföra och koordinera. Läsarna har läst  smakprov från romaner, noveller och poesi, vilket varit extra uppskattat. Mikrofon har behövts. De som kommit och lyssnat har mest varit pensionärer, men också arbetande och studerande och språkbadare. En målgrupp man inte tänkt på i förväg, men som hittade till lässtunderna var synskadade. Lyssnarna uppskattar att lyssna på gammal, hederlig högläsning, utan någon större show. Tröskeln att delta är låg, man behöver inte göra något själv som lyssnare. Eftersom läsningen sker i ett öppet utrymme kan man också ”smyglyssna” mellan hyllorna.

Bjud in mamma!

Catharina Latvala berättade om bokcirklar i Borgå stadsbibliotek. För flera år sedan ville man starta en bokcirkel i Borgå, som inte blev så lyckad, eftersom det på första träffen dök upp bara fyra deltagare, som sedan droppade av. Orsaken till det låga deltagarantalet kan ha varit pressmeddelandet som var långt och officiellt, böckerna som var för ”svåra” och teman som var tagna ur luften och utgick bara från vad ledarna själva var intresserade av. Hösten 2014 gjordes ändå ett nytt försök och den här gången gjorde man annorlunda: man bjöd in släkt och vänner (Catharina bjöd sin mamma), gjorde reklam på ställen med potentiella deltagare (t.ex. Marthaföreningen) och valde kända författare och böcker. Som första tema hade man Tove Jansson 100 år. Andra teman har varit Bortglömda damer i magasinet, Kvinnor och kontinenter och Förbjudna böcker. Nuförtiden är bokcirkeln så populär att deltagarna måste fråga efter lediga platser. Man tar med 10 deltagare. Under träffarna är kaffe och te obligatoriskt. Dessutom har man ofta med tilläggsmaterial som kartor, bilder och föremål. Bokcirklarna har varit roliga att ordna och kräver inte mycket pengar eller personalresurser. Det kan vara svårt att få tag på tillräckligt många svenska böcker, så ett praktiskt tips är att kolla om boken finns att fjärrlåna i tillräckligt många exemplar. I Borgå har det blivit ett programnummer att deltagarna kollar från vilket bibliotek deras böcker kommit!

Pauliina Sandberg. Foto: Susanne Ahlroth

Pauliina Sandberg. Foto: Susanne Ahlroth

Poppa upp och podcasta och bjud på godis!

Pauliina Sandberg från Åbo stadsbibliotek berättade om bibliotekets tipskiosk, Pop up-bibliotek och Radio Rotunda. Biblioteket har en tipskiosk: ett bord på ett centralt ställe i biblioteket där man ca en gång i månaden samlar material kring olika teman över material- och genregränser (faktaböcker, romaner, musik, filmer, osv.). Teman har varit t.ex. språkinlärning, barnuppfostran, husrenovering och nazism. 1-2 personer står vid tipskiosken under två timmar och försöker locka förbipasserande att diskutera böcker. I kiosken finns det också en godisskål för att locka folk. Idén är att skapa möten med låga trösklar. Tipskiosken används också av utomstående. Tipskiosken kräver inga stora förberedelser och man behöver inte ha läst alla böcker.

Biblioteket har också Pop-up verksamhet, då man söker sig utanför bibliotekets väggar. Fritidssektorn har en pop-up cykel som biblioteket använder sig av för att föra ut böcker till olika platser, som t.ex. Samppalinnas utebassäng. Man har också dykt upp på bussar och olika mässor och på två passagerarbåtar som trafikerar mellan Åbo centrum och Runsala. På båtarna kunde passagerarna låna och skaffa bibliotekskort. Bibliotekets egen DJ var också med! Böckerna man har med på Pop-up-tillfällena är lättare sommarläsning och böcker som handlar om Åbo.

Radio Rotunda är bibliotekets finskspråkiga litteraturpodcast som dras av två bibliotekarier som är väldigt belästa och vana att prata och skriva om litteratur. Programmen består av 20-30 minuters ledig och lugn diskussion kring litteratur. Om man vill starta en egen litteraturpodcast räcker det med att ha en smarttelefon. En mikrofon är en bra investering. Man kan använda sig av gratis verktyg som Soundcloud. Man ska också lyssna på andra podcasts, välja ett klatschigt namn och våga vara personlig, subjektiv och humoristisk.

Presentationerna hittar du på Regionförvaltningsverkets sidor

Tillsammans är vi mer – svenskt samarbete mellan regionerna

Den svenska samarbetsgruppen för de tvåspråkiga biblioteken med utvecklingsuppdrag och regionförvaltningsverket är ett gemensamt forum för utveckling och koordinering av svensk verksamhet. De tvåspråkiga regionala biblioteken är Borgå, Vasa och Åbo stadsbibliotek. Dessutom har det riksomfattande biblioteket Helsingfors stadsbibliotek representanter i gruppen.

Till det regionala uppdraget hör att på sitt område stöda utvecklingen av biblioteken och personalens kompetens och samarbeta med andra bibliotek. Eftersom regionförvaltningsverket har delvis samma uppgifter behövs det ett samarbetsforum. Gruppen ska alltså verka för att den svenskspråkiga personalens kompetens och bibliotekens svenskspråkiga verksamhet utvecklas både regionalt och nationellt.

Den svenska samarbetsgruppen består av Susanne Ahlroth (RFV), Karoline Berg (Helsingfors stadsbibliotek), Anneli Haapaharju (Vasa stadsbibliotek), Catharina Latvala och Jan Nyström (Borgå stadsbibliotek), Anna-Maria Malm (Biblioteken.fi) och Pauliina Sandberg (Åbo stadsbibliotek). Mandatperioden är till slutet av år 2019.

Mera information:

Text och foto: Susanne Ahlroth