HallÅKE Svenskfinland!

Fredagen den 24.4 bjöd Åke (Svenska samarbetsgruppen för utvecklingsuppdrag) på den första virtuella kaffestunden för biblioteksanställda i hela Svenskfinland.

Hela 25 biblioteksanställda från alla håll av Svenskfinland tog med sig en kopp kaffe (eller te) och loggade in på Zoom för att delta i kaffestunden. Under kaffestunden diskuterade vi om vad som är aktuellt just nu och delade med oss av tips och erfarenheter från den här märkliga tiden. Vi pratade både om läget i biblioteken och mera personliga saker, som gamla föräldrar vi nu inte får träffa, olika slag av länkar, matlagning och coronakilon och om vi läst mer eller mindre under coronatiden.

Susanne Ahlroth inledde kaffestunden och berättade om Regionförvaltningens infopaket till biblioteken och konstaterade att ingen då visste när biblioteken öppnar igen. Biblioteken hade i alla fall redan fått öppna sina bokinkast. Vi diskuterade om hur de återlämnade böckerna ska behandlas.

Läget på biblioteken

Efter Susannes information fick var och en presentera sig och berätta om läget på sitt eget bibliotek. Flera jobbade på distans, medan andra ännu jobbade i bibliotekslokalerna. En del bibliotek har också fått nya uppgifter, som att ta emot matbeställningar. Tyvärr finns det också kommuner, som har permitterat eller upphört med att utbetala lön åt bibliotekspersonalen. Vi var säkert alla överens om att det här är mycket beklagligt. Det finns mycket arbete, som behöver göras på biblioteken fastän de är stängda, som t.ex. att handleda kunder via webben och per telefon och dessutom kunde de anställda utnyttja den här perioden för sådant som man inte hinner med normalt, som mera fortbildning. Så gott som alla vi som deltog i kaffestunden hade lärt oss något nytt under undantagstillståndet. Många hade lärt sig t.ex. nya digitala färdigheter och hade märkt att också andra i personalen nu varit ivrigare att lära sig och använda  digitala medier. Fler har vågat vara närvarande på sociala medier och man har också haft mera tid att satsa på sociala medier och andra digitala kanaler. På en del bibliotek har man t.ex. gjort egna videor med sagostunder eller haft distanslektioner och bokprat via nätet.

Upphovsrättsavtal

Ett upphovsrättsavtal med Sanasto och Kopiosto har gjorts, som gör det möjligt för biblioteken att på Bibliotekskanalen eller Helsingforskanalen publicera videor med uppläsning av sagor, noveller, dikter, osv utan att behöva bekymra sig om upphovsrätter eller för avgifter i anslutning till dem. Det är också tillåtet att visa bilder från böcker i videorna. Videorna får delas, bäddas in på webbsidor  eller länkas på sociala medier, och kan alltså också användas av t.ex. andra bibliotek  Nackdelen är att videorna  syns på Bibliotekskanalen bara fram till den 22.6.2020, därefter tas de bort. Avtalet omfattar inte publicering på andra webbkanaler än Bibliotekskanalen eller Helsingforskanalen, men biblioteken kan  förstås fortfarande göra separata avtal med upphovsmännen och upphovsrättsorganisationerna om publicering på sina egna kanaler.

Biblioteken betydelse

Vi pratade också en del om hur det blir då biblioteken öppnar igen och konstaterade att det kommer att bli mycket att göra och tänka på. Den här tiden har visat att biblioteken uppskattas och har en betydande roll i samhället. Det är många som saknat biblioteken och väntar på att de ska öppnas igen. Stängningen av biblioteken har varit speciellt besvärlig  för dem som använder biblioteken för att printa, kopiera, använda datorer, osv. och för alla dem som är ensamma och vars biblioteksbesök kan vara enda sociala kontakten de har och för barn som har det svårt hemma.

Många i bibliotekspersonalen saknar också kunderna, arbetskamraterna och de dagliga rutinerna. Å andra sidan har många fått nya rutiner under den här tiden med digitala kaffepauser, o.s.v.

För många innebär den här tiden mindre kontakter, men för andra som också annars arbetar mycket på distans har den här tiden bjudit på mycket fler virtuella  kontakter än tidigare. Det har också varit mera jämlikt då alla har deltagit på distans och inte bara de som t.ex. bor långt borta. Vi hoppas att vi snart ska kunna träffas fysiskt igen, men att vi framledes kommer att ha en lägre tröskel att också träffas på distans, t.ex. för att undvika onödiga arbetsresor.

Åke-gruppen planerar att också i fortsättningen ordna virtuella HallÅke-kaffestunder och hoppas att intresset för dem finns kvar också efter att undantagstillståndet är över!

Samlade tips

Här är några tips som deltagarna delade med sig av:

Tips och exempel på bibliotekstjänster på nätet

Kurser och seminarier

Andra tips

  • Ebban: är nu i bruk i nästan alla skolor. Biblioteksanställda kan få egna konton, om du vill ha ett konto kontakta Mikael Gros, mikael@ebban.fi.
  • Läs den persiska fabeln: This too shall pass (passar extra bra att läsa den här tiden)
  • Mikaels Gros artikel Löpning och läsning.
  • Meemit-knappen i Teams. Mycket nyttig att ta i bruk : ) : )
  • Skriv dagbok!

Text: Anna-Maria Malm
Bild: Jimmy Pulli

Hetta och prisregn i Aten – IFLA WLIC 2019

Text: Anna-Maria Malm

Årets IFLA WLIC-konferens gick av stapeln i slutet av augusti i ett hett och soligt Aten. Över 3600 biblioteksproffs från över 140 olika länder samlades i det stora och moderna konferenscentret Megaron för att delta i konferensen. Finland var välrepresenterat med ca 50 deltagare.

Nordic Caucus, konferensöppning och utställningar

Konferensen började för min del med lördagens möte för nordbor –Nordic Caucus. I år var det Finlands tur att stå värd för mötet. Våra nordiska kolleger fick höra bl.a. om vårt nyöppnade centrumbibliotek Ode och om Finlands biblioteksförenings enkät till bibliotekspersonalen. I enkäten framkom att den typiska biblioteksanställda är en högutbildad, medelålders, finskspråkig kvinna. Av dem som svarat på enkäten var 90 %  entusiastiska över sitt arbete, men 72% var oroade över bibliotekens framtid. 

Själva konferensen, som i år hade temat “Libraries: dialogue for change” öppnades officiellt följande dag. Under öppningssessionen fick vi höra tal av bl.a. IFLA:s ordförande Gloria Perez-Salmeron och  njuta av en fin performans med element från den grekiska kulturen och av grekiska folkdanser.  

Under dagen öppnades också utställningsområdet där olika företag hade möjlighet att demonstrera sina produkter. Med fanns utställare som förevisade allt från bokplast till olika typer av skannrar och e-bokstjänster. Också olika biblioteksorganisationer och bibliotek, som t.ex. nationalbiblioteken i Indonesien och Ryssland hade egna utställningsstånd.

På årets konferens kunde man tävla om en gratisbiljett till nästa års konferens genom att samla stämplar vid utställningsstånden, vilket var ett fiffigt sätt att få konferensdeltagarna att komma i kontakt med utställarna.

Sessioner om gröna bibliotek, digitala tjänster för barn och mångkulturalism

Konferensprogrammet var, som det brukar vara på IFLA:s konferenser, fullspäckat med parallella sessioner av  vilka man hade möjlighet att delta i endast en liten del. En del av sessiorna livestreamades och kan ses på adressen https://2019.ifla.org/live-streaming/

Konferensdeltagarna fick tillgång till en app i vilken man behändigt kunde kolla programmet. Jag planerade noggrant i förväg vilka sessioner jag ville delta i, vilket var bra, men det blev en hel del ändringar i programmet i alla fall: ibland bytte jag session eftersom presentationerna inte var  på engelska (i programmet framkom det inte på vilka språk presentationerna hölls) eller så följde jag med någon kollega till en annan session än den jag hade tänkt delta i. 

Jag deltog bl.a. i en session som handlade om  EU:s upphovsrättslagstiftning och lobbande för bibliotek i  EU, en session om statistik och visualisering och en session om ett projekt för att få internetuppkoppling till den grekiska landsbygden. Jag hann också med att lyssna på några presentationer i en session som hette Lightning talks och bestod av ett stort antal bara några få minuter långa presentationer.

De tre intressantaste sessionerna jag deltog i handlade om bibliotek och hållbar utveckling, mångkulturalism, och digitala möjligheter och utmaningar i biblioteksservice för barn och ungdomar.

Den första av de här sessionerna: “Let’s Change Now: Library Driving Sustainability” drogs av Harri Sahavirta från Vallgårds bibliotek i Helsingfors. Harri Sahavirta hade också en egen presentation där han reflekterade över kriterierna för ett grönt bibliotek. Gröna byggnader och gröna kontorsrutiner är en viktig del av gröna bibliotek. Men bibliotekarierna bygger inte biblioteken, utan sköter dem. Byggnaderna är mer ett arbete för politiker, arkitekter och ingenjörer. Vi kan inte bygga om alla biblioteksbyggnader till att möta kriterierna för gröna byggnader, men vi kan handla i de byggnader vi har. Vi kan ha gröna samlingar och erbjuda öppen tillgång till tillförlitlig och uppdaterad miljöinformation. Vi kan dela utrymmen och föremål: biblioteket kan erbjuda ett gemensamt vardagsrum och arbetsrum, ICT-apparater och utlåning av föremål. Vi kan ha miljöutställningar och -evenemang, samt erbjuda mentorskap för t.ex. barn och beslutsfattare om miljöfrågor. Under sessionen presenterades också exempel på bibliotek runt om i världen som vunnit IFLA:s pris för gröna bibliotek.

Under sessionen ”Multiculturalism in Libraries Now 2016-2022 – Library Services to Multicultural Populations” berättade Marit Vestlie från Nationalbiblioteket i Oslo om Världens bibliotek . Världens bibliotek är en nordisk plattform som erbjuder digitalt material för språkliga minoriteter. Världens bibliotek innehåller e-böcker, så väl barnlitteratur, som skön- och facklitteratur för vuxna. Biblioteket innehåller också e-ljudböcker. E-böcker finns på arabiska, tigrinska, persiska, somaliska, turkiska och bosniska/kroatiska/serbiska. Tills vidare är det bara Sverige, Norge och Danmark som är med, men nästa steg är att få med Finland och Island och man vill också utöka antalet språk i tjänsten.

Under sessionen fick vi också höra om e-inlärningsplattformen LIB(e)RO vars syfte är att hjälpa minderåriga och unga vuxna flyktingar i Europa att lära sig det nya språket och komma in i de nya sociala och kulturella sammanhangen. Plattformen består dels av en del med läromedel för unga flyktingar och dels en del till stöd för bibliotekarier att utveckla socialt inklusiva läroutrymmen i sina bibliotek.

Sessionens sista presentation handlade om det mobila ECHO-biblioteket för flyktingar i Grekland. Biblioteket finns inrymt i en paketbil med böcker på t.ex. farsi, arabiska och turkiska, samt engelska och grekiska språkkurser. Bilen kör till flyktingläger och community centers i och omkring Aten. Det är inte bara samlingen som är viktig, utan också den mänskliga kontakten. När paketbilen kommer fram till sin destination välkomnar man vuxna och unga in i bilen där det förutom böckerna finns WiFi, bekväma stolar och resurser för språkinlärning. Utanför bilen sätter man upp bord och stolar och mattor att sitta på. Verksamheten som har pågått sedan 2016 sköts till största delen på frivillig basis med små resurser, men med desto större entusiasm.

Sessionen “Digital Opportunities and Challenges for Library Services to Children and Youthhandlade om olika aspekter på att använda digitala verktyg i bibliotekstjänster för barn och unga.Under sessionen fick vi höra om hur man i Berlin kombinerar kodning för barn med att främja läsandet och om biblioteksservice för unga via mobila apparater i ett ryskt bibliotek. Biblioteket har t.ex. gjort ett elektroniskt bibliotekskort, som kan användas som ett normalt lånekort och som dessutom visar aktuella evenemang på biblioteket. Biblioteket ordnar också utställningar med AR (Artificial Reality) och live streaming för unga biblioteksanvändare.

Salomon Hellman från Stockholms stadsbibliotek berättade om e-bokappen Bibblix för barn.  Barn använder inte traditionella bibliotekskataloger för att få boktips. Därför beslöt biblioteken i Stockholm, Malmö och Katrineholm att tillsammans göra en applikation med e-böcker riktad till 6-12 åringar. Böckerna i tjänsten kan läsas direkt på en surfplatta eller mobiltelefon. Kategorier och symboler i applikationen har valts tillsammans med barn. Man gör också listor kring vissa ämnen som t.ex. ”Börja skolan”. Biblioteken skriver boktipsen i samma stil som själva boken är skriven i. Biblioteken ser också till att nya böcker kommer in i tjänsten. Inom kort kommer fler kommuner i Sverige att kunna ansluta sig till Bibblix, över 100 bibliotek har visat intresse för att ansluta sig. Det är inte heller omöjligt att bibliotek i Finland kunde komma med i framtiden

Sessionens sista presentation handlade om de norska bibliotekens digitala läskampanj Sommarles för barn i klasser 1 -7.  Svaga läsare förlorar mera av sin läsförmåga under sommarlovet än starka läsare. Därför vill man med kampanjen få så många barn som möjligt att läsa under sommarlovet. I kampanjen har man använt sig av element från dataspel. Det är viktigt att varje barn som deltar får positiv respons. Sommarles har blivit populärt och nästan lika många pojkar som flickor deltar. Det har visat sig att de barn som deltar i kampanjen upprätthåller sin läsförmåga under sommaren. Socioekonomisk status hade inte heller betydelse eftersom böckerna kunde lånas på biblioteken, som är tillgängliga för alla. Den gemensamma kampanjen har också förenat biblioteken.  Målet är att i första hand få med alla kommuner i Norge, men man välkomnar också till samarbete med andra nordiska länder.

Poster sessionerna: allt från VR till böcker för barn på kinesiska landsbygden

Under IFLA-konferensen finns det möjlighet för bibliotek att ställa ut egna planscher om t.ex. någon tjänst eller evenemang. Under konferensen ordnades två postersessioner där de som hade gjort planscherna fick presentera dem. Under postersessionerna har man ett fint tillfälle att prata med biblioteksanställda runt om i världen. 

I år handlade många av planscherna om miljöprojekt och gröna bibliotek, som t.ex. ett projekt i Indien om ett bibliotek som drivs med solpaneler och ett bibliotek som har trädplanteringsverksamhet för att rädda den uttorkade Aralsjön. Det fanns också posters om t.ex. flera olika Makerspace, samarbete mellan bibliotek och den privata sektorn i Malaysia och om olika läsfrämjande projekt, såsom ett projekt där man för ut böcker till landsbygden i Kina. I Hongkong har man liksom i Finland problem med att få pojkar att läsa och där försöker man få dem att läsa med hjälp av dataspel.  På Taiwan hade man en liknande Fråga bibliotekarien tjänst som vi har här. Finland var representerat vid postersessionerna med t.ex. Vandas och Uleåborgs stadsbiblioteks gemensamma poster om VR-projekt och Uleåborgs stadsbiblioteks bokmetro.

Det märktes att det finländska biblioteksväsendet är välkänt, människorna jag pratade blev intresserade då de hörde att jag var från Finland och flera hade också deltagit i IFLA-konferensen i Helsingfors. 

Seger för Ode, Cultural event och Akropolis

På tisdagen, under konferensens tredje dag deltog jag, liksom de flesta andra finländare i utdelningen av priset Public Library Award. Priset vanns ju som känt av vårt centrumbibliotek Ode. Innan priset utlystes presenterades Ode och de andra biblioteken som var med i finalen: Green Square Library and Plaza i Australien, Bibliotheek LocHal i Nederländerna  och Tūranga – Christchurch Central Library  i Nya Zeeland.

Förutom att Ode blev valt till årets bibliotek uppmärksammades Finland under konferensen också med pris till stadsbiblioteken i Esbo och Vanda och den tidigare överbibliotekarien vid Nationalbiblioteket doktor Kai Ekholm fick en förtjänstmedalj för sitt arbete med att främja yttrandefriheten och människors rätt till sitt kulturarv. Esbo stadsbibliotek tilldelades priset Metropolitan Libraries Short Film Award för videon ”100 Reasons why these Finnish Libraries are the Best in the World” och Vanda stadsbibliotek fick andra pris i tävlingen IFLA PressReader International Marketing Award för sin marknadsföring av appen Taskukirjasto (Pocketbibban).

Efter att Ode hade valts till årets bibliotek träffades ett 30-tal finländare för att fira segern. Finlands biblioteksförening bjöd oss på ett vinglas på en liten, trevlig uteterass, ett stenkast från kulturcentret Stavros Niarchos Foundation Cultural Center, dit vi fortsatt för att delta i IFLA:s Cultural event för konferensdeltagarna. Kulturcentret som ligger en bit utanför Atens centrum är definitivt värt ett besök. Den stora och fina byggnaden som stod färdig år 2016 innefattar Greklands nationalbibliotek och nationalopera. Vi hade möjlighet att både gå in i biblioteket och operan och promenera på byggnadens tak som förvandlades till en park!  Själva kulturevenemanget hölls utanför byggnaden. Vi blev bjudna på utsökt grekisk mat och sedan vankades det mera grekiska folkdanser och musik.

Så mycket av Aten hann jag annars inte se, eftersom konferensen var fullspäckad med program. Men mitt hotell var lämpligt nog beläget i Atens gamla centrum, så på kvällarna kunde jag njuta av värmen och vandra omkring på de med souvenirförsäljare och turister fyllda gatorna i närheten av hotellet. Akropolis hade jag tillfälle att besöka innan lördagens nordiska träff och en kväll hade jag också tid med ett snabbt besök i det vackra och relativt nya, men rätt så traditionella Akropolismuséet Jag hann också med att se vaktparaden vid parlamentet, äta gyros och tillsammans med ett par kollegor ta en kvällsdrink på hotellets takterrass med utsikt över det fint upplysta Akropolis.